Perfectly Lonely

Camillche och Melanie
i Mustangen

Mitt år i Usa har ungefär 10 månader kvar..10 månader..Har redan varit här i 2 det känns creepy.. Hur kommer resten av tiden att gå om 2 månader har gått så här kvickt?? Det skrämmer mig lite faktiskt. Och hur har dom här månaderna varit undrar ni säkert..Om inte så tänker jag berätta ändå=)

John Mayer- Perfectly Lonely
Så jag känner mig idag=)

De första dagarna här ville jag bara hem. Satt i mitt egna lilla hus och tårarna ville inte sluta rinna.. Jag böla som en liten unge, det var ett rent helvete. Men sen när man började anpassa sig här så gick det otroligt snabbt, och jag har fått lära mig en massa om mig själv alla redan och det är väl lite målet med detta året att jag och mitt gigantiska ego ska komma närmare varandra=) Bara det att jag klarat av att öppna mitt bankkonto på ett främmande språk, att jag lärt mig hitta runtomkring (vilket inte är lätt för allt ser precis likadant ut) att jag har fått kompisar. OCH det är något utav det hemska här att man kommer träffa så mycket nytt folk och dom jag redan träffat som jag måste säga hejdå till. Bekka en tjej från Australien (som jag nämt tidigare åker hem om 3 veckor, nästa är susanne som åker i oktober. Melanie stannar till januari. Det är väl dom jag umgås mest med, men det kommer ju människor hela tiden. Cassia och Emily kommer vara här minst lika länge som mig så nån vän har jag ju definitivt hela året ut. Det slog mig häromdagen att detta kommer inte bara vara ett otroligt roligt år utan även det konstigaste året i mitt liv. Ska anmäla mig till en engelskakurs på college, det känns sjukt roligt.  Börjar med det i slutet av september. Sen till våren med mina resterande credits eller timmar ska jag ta en helgkurs på Long Island tror jag. Lite dyrare men samtidigt får man komma iväg och se något annat samt att det är en kurs med mycket av Amerikansk Historia så ganska intressant (hoppas jag)

Igår känndes det lite jobbigt, jag saknade så mycket men jag hade ingen hemlängtan..sjuk känsla... men idag är den som bortblåst. Även om vissa dagar är lite jobbigare än andra av en eller flera orsaker så ångrar jag inte en sekund att jag sitter här på andra sidan atlanten och är Perfectly Lonely

Susanne=)

Bekka- den galne=)